Protokollet från senaste OVK säger godtagbart. Ändå känns sovrummet instängt på morgonen, och matos från grannens kök hittar in i tamburen. I Haninges äldre flerbostadshus är det ett vanligt mönster, och det beror sällan på att kontrollanten missat något – det beror på vad en OVK faktiskt är satt att bedöma.
Vad "godtagbart" betyder – och vad det inte betyder
Vid en återkommande besiktning jämför kontrollanten anläggningens funktion mot de föreskrifter som gällde när systemet togs i bruk, inte mot dagens byggregler (PBF 5 kap. 3 §). Ett frånluftshus från 1965 mäts alltså mot 1960-talets krav på luftomsättning. Resultatet noteras som godtagbart eller ej godtagbart, G eller EG, ofta per system och utrymme – och kontrollen omfattar bara att systemet i huvudsak fungerar som det en gång var tänkt, inte hur luften upplevs i varje enskilt rum vid varje tillfälle.
Det får en direkt effekt i Haninge: enligt en uppskattning från SCB:s bostadsstatistik har omkring 43 % av lägenheterna i flerbostadshus mekanisk frånluft (F) och ytterligare 2 % självdrag (S) – system som är vanligast i det bestånd som byggdes under 1960- och 70-talet, då drygt 11 200 lägenheter i flerbostadshus byggdes enligt SCB. De systemen kan bli godtagbara med luftflöden som en nyproducerad FTX-lägenhet aldrig skulle klara sig med.
Varför just S- och F-hus märker av det här
Självdrag och mekanisk frånluft bygger på att uteluft kommer in via ventiler i fasaden eller fönster och lämnar lägenheten genom frånluftsdon i kök och badrum. Fungerar det som tänkt är det en enkel och driftsäker lösning. Problemet uppstår när något i den kedjan är förändrat sedan husets byggår:
- Tätade tilluftsventiler. Fönsterbyten och drag-tätningar de senaste femtio åren har ofta stängt just de springor och ventiler som frånluften behöver för att fungera.
- Möblerade don. Ett tilluftsdon bakom en gardin eller ett frånluftsdon bakom en garderob mäter rätt vid besiktningen men fyller ingen funktion i vardagen.
- Grannens köksfläkt. En motordriven fläkt kopplad till samma stig som självdrags- eller frånluftskanalen kan trycka os åt fel håll – ett fel som bara upptäcks om kontrollanten fått tillträde till just den lägenheten.
- Fukt och lukt som inte är ventilation. Torra vattenlås, tvätt som torkas inomhus och fuktskador upplevs som dålig luft men syns inte i ett flödesprotokoll.
- Ett läge längst ut på stigen. Lägenheter i en kanals bortre ände kan ha svagare flöden än de mätpunkter kontrollanten valt ut, även när huset i sin helhet klarar kravet.
Så gör du som boende
Öppna och kontrollera att tilluftsventilerna i sovrum och vardagsrum inte är övermålade eller stängda, och att inget möblemang täcker ett don. Rengör frånluftsdonen i kök och badrum utan att rubba deras inställning – justeringen styr hur flödet fördelas mellan lägenheterna i hela stigen. Har huset gemensam frånluftskanal, kontrollera att den egna köksfläkten inte är motordriven; en kolfilterfläkt eller spiskåpa utan motor stör inte grannarnas luft. Kvarstår problemet är nästa steg att skriftligt beskriva rum, tidpunkt och typ av besvär för styrelsen eller hyresvärden.
Så gör styrelsen eller fastighetsägaren
Protokollet innehåller mer än ett godkänt-besked. Enligt PBF 5 kap. 4 § ska kontrollanten redovisa uppmätta luftflöden, drifttider och installerad eleffekt, och vid återkommande besiktning även vilka åtgärder som kan förbättra energihushållningen utan att försämra inomhusklimatet (PBF 5 kap. 3 § andra punkten). I ett äldre Haninge-hus med S eller F är det ofta samma grundorsaker som ligger bakom klagomål och energiförslag: otäta kanaler som tvingar fläkten att jobba hårdare, snedfördelade flöden mellan lägenheter i samma stig, och avsaknad av behovsstyrning. En injustering av hela stigen löser därför ofta både klagomål och drar ned energianvändningen.
Upprepas klagomålen från samma lägenheter är nästa steg en frivillig flödesmätning just där, med kanaler och don kontrollerade separat från den ordinarie OVK:n. Hittas ett systematiskt underskott som injustering inte räcker för att lösa, hör ombyggnad till FX eller FTX till de funktionsförbättringar Boverket räknar upp i sina råd om energiåtgärder – men det kräver anmälan till byggnadsnämnden och en första besiktning av det nya systemet innan det tas i bruk.
Radon kan följa med samma brister
En kontrollant med behörighet K ska ha kunskap om radonmätning och åtgärder mot radon, men själva OVK:n mäter inte radonhalten. Bristfällig ventilation – samma tätade tilluftsventiler och obalanserade flöden som ger klagomål på luften – kan höja radonhalten i en lägenhet. Misstänker föreningen radon utöver den upplevda dåliga luften är en separat långtidsmätning oktober–april rätt väg, inte något OVK-protokollet svarar på.
Är allt provat och luften känns ändå dålig?
Då går ärendet utanför OVK-tillsynen. Haninge kommuns miljö- och hälsoskyddsenhet kan pröva inomhusmiljön enligt miljöbalken och Folkhälsomyndighetens allmänna råd FoHMFS 2014:18, ett spår som löper parallellt med byggnadsnämndens kontroll av att OVK är gjord. Har huset redan fått en anmärkning på liknande fel vid själva besiktningen, se vanliga OVK-anmärkningar i Haninges 1960–70-talshus för vad som normalt åtgärdar dem, och vad en ombesiktning brukar kosta.
Begär offert på OVK eller en flödesmätning i Haninge
Källor: PBF 5 kap. (boverket.se, PBL-kunskapsbanken), Folkhälsomyndigheten FoHMFS 2014:18, SCB bostadsstatistik (systemmix uppskattning).